Never Give up - del 32
Previous (Ellens Perspektiv):
- Haha, that was so much fun! Sa hon strax efter.
- You should do a duett or something as a bonustrack to our next album! Sa Zayn glatt.
- Yeah! Flikade Louis in.
- Oh, no, I don't think so.. Började Lisa innan hon blev abruten.
- You really should. Sa jag och log.
Så fort vi började diskutera detta exploderade chatten, alla ville verkligen att de skulle göra en duett.
Kanske kan det bli början på något stort? Ingen vet.
Louis Perspektiv
Jag började bli lite nervös nu.
Sitter i bilen påväg ner till Göteborg, och Cassandra.
Jag hittade verkligen inte där, och absolut inte på Landvetter. Men jag får hoppas på att det finns lite trevliga personer som kan hjälpa mig.
Hon hade noga förklarat vägen för mig, och hur det såg ut där hon kom ut.
Jag parkerade bilen på närmsta plats, och såg hur Landvetter sträckte sig ut framför mig.
Shit.
Jag ville inte se osäker ut, så jag sträckte på ryggen och kollade runt omkring mig som om jag kunde stället utan och innan. Tack gode gud att stället var skyltat ändå.
Jag tog på mig mi keps och drog ned den lite, och hoppades på att ingen skulle känna igen mig.
Om jag får var ärlig så hjälpte inte skyltarna mig någonting, jag var helt lost, och nu började jag även bli nervös, hennes plan skulle landat för fem minuter sedan.
- Ursäkta, kan jag hjälpa dig med något? Du ser lite vilsen ut! Hörde jag en röst bakom mig säga.
Jag vände mig om och såg en liten kvinna, 60-års åldern stå och le mot mig.
- Sorry.. But I don't talk Swedish.. Sa jag och rodnade lite.
- Oh, that's okay! I was just wondering if you need some help, because you seem to be a little lost! Sa hon med en väldigt bra engelska.
- Haha, can you really notice that so good? But yeah, I'm going to pick a girl up, and she came with the flight from London right now, and I don't really know where to go.
- Just continue down here, and they'll soon come out! Sa hon glatt.
- Thank you! Sa jag och började gå dit hon pekat.
Jag kände nervositeten komma gående nu, och jag visste inte varför. Det var ju bara Cassandra. Men hon var inte som alla andra, det var något speciellt med henne.
Jag lyckades tillslut komma dit där de skulle komma ut, och jag kollade på klockan. Planet skulle landat för femton minuter sedan.
Det var säkert bara försenat, så jag satte mig på en bänk och väntade sålänge.
Fem minuter senare ser jag en hel drös personer gå ut från en gate några hundra meter bort, och sakta men säkert gick jag ditåt.
Hjärtat nästan rusade iväg när jag gick mot gaten. Snart. Snart skulle jag få träffa henne.
Sedan såg jag henne. Hon gick lite blygt framåt och kollade runt lite, hon hade inte upptäckt mig än.
Cassandras Perspektiv
Jag såg mig lite förvirrat omkring, vart var han någonstans?
Jag hade hörlurar i, "somewhere in Brooklyn" med Bruno Mars spelades.
Han kanske var försenad eller något?
Men en suck satte jag mig på en bänk och dök in i musikens värld.
Jag känner hur någon knackar mig på axeln, och jag kollar försiktigt upp.
Jag möttes av ett varmt leende och kunde inget annat än le jag med. Jag drog ur hörlurarna och nästan slängde mig i famnen på honom, och bara andades in hans underbara lukt.
Även fast vi bara var vänner, och inte träffats så mycket, så tyckte jag om honom väldigt mycket, och dessa dagar kommer vara så underbara.
När vi avslutade kramen log han ännu större.
- Oh, hello there! Sa han och skrattade lite.
- Hi! Sa jag kort och tog mina väskor.
- I can take that bag! Sa han och tog den stora väskan från mig.
Jag sa att han inte behövde, men han insisterade såklart, han skulle ta väskan, och jag orkade inte riktigt säga emot.
Vi satte oss i bilen och började köra mot hotellet.
Louis hade vägrat säga vilket hotell vi skulle sova på, och jag gillade egentligen inte överraskningar, men gick med på det ändå.
När vi kört i lite mer än femton minuter stannar han på en parkering utanför en riktigt maffig byggnad.
- Oh god. Fick jag fram.
- The best hotell in town! Sa han och log.
- How much do I have to pay you? Frågade jag, fortfarande i chock.
- Nothing babe! I'm paying! Svarade han och skrattade lite åt min reaktion.
Vi tog våra väskor och började gå mot receptionen.
Det var högt i tak, och väldigt prydligt överallt. Louis pratade med receptionisten och vi fick ett rum tilldelat.
Rum 613 skulle vi sova på.
Det kom två killar och tog våra väskor för att bära upp dem på vårat rum.
Vi tog hissen, som var gigantisk mot vad de annars brukar vara, och det var speglar runt hela så man nästan blev lite yr i huvudet.
Vi stannade på 6:e våningen och började gå nedför den långa korridoren.
Det kändes som att det tog en evighet innan vi äntligen kom fram till vårat rum, men tillslut så kom vi fram.
- So, are you ready? Sa Lou glatt.
- Haha, open the door! Svarade jag lika glad.
Han öppnade dörren sakta bara för att retas med mig, jag bara skrattade och tryckte dörren.
När jag kom in i rummet kändes det nästan som att benen vek sig under mig. Han började skratta lite åt min reaktion.
Hade han gjort allt detta?
Never Give up - del 31
Previous (Nialls Perspektiv):
Hon öppnade munnen för att säga något, men jag reste mig snabbt upp, nu kommer hon inte undan hur mycket hon än vill. Jag vet att hon inte gillar att synas, men nu frågar fansen efter henne, och jag vill inget annat än visa upp denna tjej, som jag älskar över allt annat.
Jag började gå mot henne och hon skakade på huvudet, men nu fanns det ingen återvändå.
Jag började skratta lite, innan jag tog upp henne, och höll henne i famnen som ett nygift par. Och jag kan inte annat än säga att jag var riktigt bekväm med det.
- Haha, Niall, no! Please! Let me go! You know I don't like this!
Jag satte mig mitt framför kameran och började vagga henne fram och tillbaka, hon gömde ansiktet i min hoodie för att de som kollar inte skulle se hennes ansikte.
- This people, is my baby, as you can see, and be nice, she's a little bit shy! Sas jag och började pilla henne i håret.
Jag vet hur mycket hon älskade när folk gjorde det.
Lisas Perspektiv
Usch. Jag hatade verkligen detta. När flera tusen människor la sin uppmärksamhet på mig. Bara tanken gör mig illamående.
- Lisa, Honey, sit up now, come on, they can't kill you, I'll be beside you the whole time, no one is going to say something rude, or do something to you as long as I'm by your side. Viskade han i mitt öra.
När jag kände hans varma andedräkt gick det en rysning lägs med hela kroppen.
Hur kunde någon vara så underbar?
Den frågan ställde jag mig själv varje dag.
Visst, efter allt som hänt är han den person jag litar på mest av alla, eller ja, Ellen litar jag ju verkligen på mest av alla, men han var mig pojkvän.
Lite försiktigt satte jag mig upp kollade in i kameran.
Jag tog ett djupt andetag sedan tog jag fram mitt bästa leende och vinkade lite smått.
- Hello everyone. Sa jag lite blygt.
Niall och jag satte oss lite längre bak, så de andra var med nu igen också.
- Good girl! Sa Louis och klappade mig lite lätt på axeln, flinandes.
Jag kände hur kinderna hettade till och ansiktet blev rödare och rödare. Sluta rodna för fan, sa jag till mig själv.
Niall la armen runtom mig, och drog mig tätt intill sig.
Jag kollade på honom, och han kollade även på mig.
Han lutande sig fram och gav mig en kyss på pannan.
- Everyone is going to love you, I promise, they already do. Sa han.
Jag svarade inte, utan bara log mot honom.
Ellen hade varit med de andra och diskuterat från början, medans jag höll mig lite i bakgrunden.
En tjej frågade om jag kunde säga lite om mig själv, så jag offrade mig och svarade faktiskt.
- Well, I've got my father back home, my mom and little brother died not to long ago. I had a lovely childhood, and I live in England, studying to be a hairdresser. Not much to say really. Sa jag och log lite.
Det bara rullade in i chatten nu, och de flesta löd "Sorry for you're loss", "directioners are there for you, always" och "we love you lisa!".
Jag kunde inget annat än le.
- Thanks guys, I'm glad to have you.
- Oh, that's not the only thing, she can sing and play the piano too! Sa Niall glatt.
Jag kände hur alla blickar vändes mot mig, och jag suckade lite för mig själv.
- Ha-ha, funny joke Niall! Sa jag och försökte skämta bort det.
- I'm not joking, not at all, you're really good! Sa han, helt seriöst.
- Singing time! Ropade Louis.
Ellens Perspektiv
Man såg Lisas ögon bli större och större.
Hon var nervös, det såg man på henne. Men till min förvåning gick hon med på att sjunga en låt med dom, om hon fick bestämma vilken låt de skulle sjunga.
De tyckte att det lät som en bra idè, och tillslut bestämde de att hon och Niall skulle sjunga först "a drop in the ocean" och sen "talking to the moon" tillsammans, vilken inte försvånade mig, hennes två favoritlåtar.
Niall fick börja med vers, sen kom hon in i refrängen.
När de sedan började sjunga tillsammans, kollade vi alla lite chockat på varandra. Det var som att deras rösten var som gjorda för varandra, som ihopflätade på något sätt. Jag fick gåshud över hela kroppen, och det var jag inte ensam om.
Lisa var som en helt annan person när hon sjöng, hon var självsäker, och tog gärna kontrollen.
Och Niall var lika stark han också, vilket gjorde att de passade så bra ihop, på alla sätt och vis.
När de sedan hade sjungit klart, uppstod det en lite pinsam tystnad.
Sen började Niall och Lisa skratta, som bara den, han gav henne en kyss på kinden.
- Wow babe, I didn't know you could sing like that! Or what do you say people? Sa Niall in i dataskärmen.
- Haha, that was so much fun! Sa hon strax efter.
- You should do a duett or something as a bonustrack to our next album! Sa Zayn glatt.
- Yeah! Flikade Louis in.
- Oh, no, I don't think so.. Började Lisa innan hon blev abruten.
- You really should. Sa jag och log.
Så fort vi började diskutera detta exploderade chatten, alla ville verkligen att de skulle göra en duett.
Kanske kan det bli början på något stort? Ingen vet.
Never Give up - del 30
Previous (Louis Perspektiv):
Lisa och Ellen sa att vi kunde starta den, och att de kanske kunde komma in senare.
De skulle ut i köket och fixa glass och fruktsallad under tiden.
Vi loggade in på vårat gemensamma konto, och tittarna sköt i höjden på några sekunder.
- Hello guys! Sa vi alla i kör.
Lisas Perspektiv
Vi hörde dem ända in till köket, de skrattade och pratade högt i munnen på varandra.
- LET ME ANSWER THIS QUESTION!
- NO ME!
Man kunde inte hålla sig för skratt riktigt, och det kunde de inne vid datan inte heller.
- Jaha, hur är det med dig och Harry? frågade jag Ellen som började ta fram alla frukter vi skulle använda.
- Jodå, det går väl upp och ner, inget ovanligt, men just nu är det helt underbart! Svarar hon och ler stort.
- Jag förstår vad du menar!
Ellen fick fortsätta fixa frukterna medans jag tog fram glassen.
Äkta vaniljglass, en svensk favorit om man säger så.
Pappa hade även varit så gullig och åkt till Gränna och köpt polkagrisar till oss. Unikt för Sverige, eller ja, Gränna för att vara exakt.
Killarna hade ju aldrig smakat det, så det skulle bli spännande och se vad de tyckte om polkagrisar.
Han hade bara köpt de med tutti frutti smak, men det gjorde inte mig så mycket, de var goda allihopa.
- Guys! We got some good stuff here!
- OOOOH, YES! Sa de alla i kör.
Vi gick in med glassen och fruktsalladen, och de satt kvar vid datan och svarade på frågor medans jag och Ellen höll oss lite utanför.
De gjorde någon dans, "inbetweeners" tror jag de kallade den, det var visst en dans dom ofta dansar.
De sjöng även lite låtar, och svarade på ännu fler frågor.
- Guys, well soon be back! Sa jag och Ellen innan vi traskade tillbaka in mot köket för att hämta polkagrisarna.
Vi gick ut till dem igen, och de alla kollade fundersamt på oss.
- WHAT'S THAT?! Sa Louis på sitt egna lilla sätt.
- This is a kind of Swedish candy that you only can find here, candy canes, or as we say "polkagrisar".
- HAHA, "POLKAGRISAR"! Sa Zayn på lite rasslig svenska.
Både jag och Ellen började gapskratta, vi vet ju exakt hur man uttalar det, och det låter alltid så kul när de ska säga sånna saker på Svenska.
- Here, get me one! Sa Harry och sträckte sig efter stängerna vi hade i händerna.
Vi gav dem varsin, och gick till vårat hörn och satte oss igen.
De tog upp papperet och fram med polkagrisarna.
De diskuterade lite om vem som skulle börja, och tillslut fick det bli Niall.
Han såg nästan lite rädd ut för den, han hade väl aldrig ätit något som såg ut som detta.
Han stoppade den försiktigt in i munnen och började suga på den. Ögonen på han blev större och större. När han sedan tog ut den igen började han le lite fånigt.
- AAAAH! Skrek han till, och vi alla hoppade till lite.
Vad håller han på med?
- This was amazing! oh god, I got to have mooooore! Sa han och började suga på den.
De andra gav varandra en snabb blick innan de stoppade sina i munnen också.
När de väl börjat äta den, slutade de inte. Och man kunde inte undgå att skratta lite åt dem, de satt fem killar, nästan som i trans och sög på polkagrisar. Fansen måste vara helt galna!
Nialls Perspektiv
De jag nyss ätit var helt fantastiskt.
Innan vi åker hem måste vi köpa med oss några sånna, vad de nu kallade dem.
Fansen hade spammat hela chatten och var som galna, de hade ju inte hört sa mycket från oss nu när de var lediga, så nu bara vällde frågorna in.
Sen såg jag en fråga jag fastnade lite för. "Where is Lisa? And Ellen? Can you kiss, or can we atleast see them?".
Jag log lite för mig själv.
- Hey, Lisa, Ellen, come here! Sa jag.
- No, it's your twitcam, the fans have probably missed you! Fick jag som svar.
- Come now, they've asked for you!
De kollade lite osäkert på varandra innan de sakta men säkert gick mot oss.
Harry drog ner Ellen i sin famn och pussade henne lite lätt i nacken.
- Harry.. Sa hon, men han avbröt henne och viskade något i hennes öra.
Hon log stort och bet sig lite i underläppen, och nickade mot honom.
- Ehm, I'm just gonna take the plates to the kitchen.. Började Lisa.
- No, no, no, no ,no! Don't even think the thought, come here, now! Beodrade jag.
Hon öppnade munnen för att säga något, men jag reste mig snabbt upp, nu kommer hon inte undan hur mycket hon än vill. Jag vet att hon inte gillar att synas, men nu frågar fansen efter henne, och jag vill inget annat än visa upp denna tjej, som jag älskar över allt annat.
Jag började gå mot henne och hon skakade på huvudet, men nu fanns det ingen återvändå.
Never Give up - del 29
Previous (Nialls Perspektiv):
Det blev mycket skratt, och mycket känslor överhuvudtaget, alla ville vinna.
När vi tillslut hade spelat klart våran timme, väntade vi spänt på resultatet.
Lisa hade fårr med sig ett kuvert med båda lagens poäng, med vi ville inte öppna det förrens vi kommit hem.
Lisas Perspektiv
And the winner is... Sa jag långdraget.
- JUST TELL US! Harry var mer förväntansfull än någon annan.
- My team! We won with 3 points!
- YES! WE WON! HA! YOU LOST! Sa Harry och började hoppa runt.
De andra försökte se lite arga ut, men de misslyckades ganska brutalt.
Harry hoppade upp i Ellens famn, och hon trillade nästan ihop.
- Hey! You don't want to kill me, right?! Sa hon.
- Ah, babe, of course not! So sorry! Sa han och började pussa henne lite överallt.
- Haha, okay! okay, I believe you!
Pappa var lite lat idag, inget ovanligt dock, så han hade köpt hem pizza till oss. Vi protesterade inte, hämtpizzan här i Sverige var helt underbar, och det tror jag killarna tyckte också, aldrig har jag sett fem killar äta upp varsin pizza så snabbt.
Till min förvåning var det inte Niall som åt upp först, utan Zayn!
Han var helt galen i pizzorna, och åt även upp mina rester som blev över.
- That was SO good! We have to eat pizza here more often! Sa Zayn, mätt och belåten.
- Yeah! That wasn't bad at all, and the kebab.. Oh god, delicious! Fyllde Liam in.
Pappa skulle jobba natt, så vi fick hela huset för oss själva.
Från en början var det ganska lugnt, vi samlades alla i den stora soffan på nedervåningen, och satte på en film.
Det var någon action-komedi, och den fick oss alla på bra humör.
Louis Perspektiv
Cassandra skulle komma om två dagar nu.
Jag hade sagt till dem andra att jag skulle till Göteborg två nätter. Och dom frågade ju såklart varför, så det var lika bra att säga sanningen.
Cassandra skulle landa på Landvetter, där skulle jag möta upp henne innan vi åker till ett hotell och sover där två nätter.
Jag har verkligen längtat efter att få träffa henne.
Jag hoppas bara på att det inte kommer vara så mycket fans som märker oss. Två dagar och nätter skulle jag få spendera med henne, och lära känna henne bättre. Vi hade hållt så mycket kontakt via mobilerna, med inte träffats sen vi hade varit på sjukhuset. Hon trodde att vi bara skulle ta det lugnt, men jag har faktiskt planerat en överraskning för henne, fast det visste hon inget om.
Hon måste bara gilla den.
- LOUIS! Jag vaknade ur mina tankar och såg hur alla kollade på mig.
- What? Sa jag och log stort.
- Stop daydreaming now! Is it about Cassandra? Are you cheating on me boobear?! Sa Harry lite besviket.
- I'm sorry babe.. Sa jag och han slog till mig lite lätt på armen.
- So we thought ew could do a twitcam, everyone? Frågade Liam.
- Yeah, sure, let's go!
Vi tog Lisas bärbara dator och satte på.
Lisa och Ellen sa att vi kunde starta den, och att de kanske kunde komma in senare.
De skulle ut i köket och fixa glass och fruktsallad under tiden.
Vi loggade in på vårat gemensamma konto, och tittarna sköt i höjden på några sekunder.
- Hello guys! Sa vi alla i kör.
Förlåt för kort kapitel, men varit i Göteborg med klassen sen tidigt imorse, och inte kommit he förrens senare.
Never Give up - del 28
Previous (Liams Perspektiv):
Jag var målvakt i vårat lag, medans Zayn var målvakt för de andra.
Till en början spelade vi väldigt seriöst, och gjorde mycket mål. Men efter någon halvtimme blev det bara mer och mer lek.
Det slutade med att alla låg i en hög på gräset och kittlade varandra.
- Hahahah, I can't breathe! Guys! Skrek Lisa som hade hamnat underst.
Lisas Perspektiv
Jag hade duschat imorse, och det hade visst Ellen också, så medans de andra killarna duschade kunde vi fixa os tillsammans.
Jag hade en stor spegel i mitt rum som vi kunde stå framför och göra iordning oss framför.
Vi hade hög musik samtidigt, och det blev nästan lite mer oseriösa grejer än att faktiskt göra iordning oss.
Vi sjöng och hoppade runt som vi alltid gjorde när vi var små.
Då kom mamma in varje gång och sa till oss att sänka musiken, för vi hade för högt på, eller att vi inte fick stampa så mycket i golvet.
Jag saknade henne så.
Jag tror inte Niall visste att Ellen var i det rummet vi sov i med mig, så utan förvarning när vi satt på sängen och skrattade, kommer han in helt naken.
Ellen vänder sig snabbt om och slänger snabbt i huvudet i kudden och börjar gapskratta.
- Oh.. I didn't know that she was here.. Sa han och började rodna lite.
- Haha, honey! Sa jag innan jag innan jag reste på mig och kysste honom lite lätt.
- Get your clothes and go ho Harry! We're getting ready in here.
- Yep, I saw to much here! Sa Ellen, fortfarande med huvudet i kudden.
Niall tog snabbt sina grejer och gick ut ur rummet.
- Han är borta nu. Sa jag.
- Tack gode gud, man kunde knappt andas i kudden!
Jag kunde inte annat än skratta åt henne.
Jag började med att fixa henne. Sminket gjorde jag ganska enkelt, och lockade håret så det låg i stora hollywood-lockar längs med ryggen på henne.
Medans hon valde kläder fixade jag till mig, vi skulle ju inte precis ut eller något, så jag sminkade mig som vanligt.
Sedan gjorde jag flätor på ena sidan av håret, medans jag plattade resten.
Eftersom att det var varmt ute fortfarande så tog jag på mig ett par tajta, röda shorts med ett oversize marinblått linne med Englans flagga. Jag hade inte använt den på jättelänge.
Nialls Perspektiv
Bowling stod på schemat, och jag var hur taggad som helst.
Jag hoppade nästan upp och ner, då Lisa slog till mig på armen.
- OUCH! Halvskrek jag och försökte få det låta som att det gjorde ont, men jag lyckades nog inte så bra, eftersom att hon bara skrattade.
- Get your shoes and come! The other five are already out! Sa hon.
Jag plockade på mig rätt storlek, och kände hur jag fick hålla mig för munnen för att inte skratta när jag såg vilken storlek hon tog.
- Honey.. Size 33.. That's not, human.. Naw, babyfeet, last time I checked, you we're 18, but maybe I was wrong?
Hon gav mig mördarblicken, och jag backade ett steg.
- Oh, and you think it's the first time I hear that? Ha-ha, funny.
Hon skakade på huvudet och började gå mot de andra.
Jag sprang fram och tog tag i hennes arm, och hon vände sig mot mig.
- Babe, I'm sorry, I just couldn't resist, it's so cute! Sa jag och gav henne en lite menande blick.
Hon gav mig en kyss och gick sedan vidare till de andra.
- Okay, we got two teams, and the winners will get something! Sa Zayn entusiastiskt.
- Yep, me, Harry and Zayn in one team, Louis, Liam, Ellen and Niall in the other! Sa jag glatt.
- Ooooooh, get ready to LOOOOOOSE! Sa Louis.
Vi hade en timma på oss, sen skulle vi se medelpoängen och vem som vann.
Jag började med att gå i rännan, och jag hörde fnisset bakom mig.
- Hey, let's see who laughs when my team win! Sa jag och log bak mot de andra.
Sedan fortsatte vi, många åkte i rännan och många blev strike.
Vi beställde in drickor, och alla var helt inne på tävlingen.
Det blev mycket skratt, och mycket känslor överhuvudtaget, alla ville vinna.
När vi tillslut hade spelat klart våran timme, väntade vi spänt på resultatet.
Lisa hade fårr med sig ett kuvert med båda lagens poäng, med vi ville inte öppna det förrens vi kommit hem.
Never Give up - del 27
Previous (Ellens Perspektiv):
Fötterna var fortfarande bort domnade och Harry kollade mig rätt in i ögonen som att han berörde min själ, sedan log han vilket gjorde att jag ännu en gång börja kyssa honom.
Han kysste mig snabbt och la sig sedan brevid mig, utmattad och med det där speciella leendet.
Ögonkontakten upphörde aldrig.
- I love you to Harry, sa jag med en darrande röst.
Han tog tag i min nacke och gjorde så att hans panna nuddade min och mer än så behövdes inte.
Han och jag, det räckte så.
Harrys Perspektiv
Jag vaknade med solen som sken rakt i ögonen på mig. Jag kisade mot klockan, 10.23.
Man hörde röster från nedervåningen, antagligen hade de andra redan vaknat.
Jag vände på mig, och där låg Ellen, hon hade ryggen mot mig. Täcket slutade vid midjan, så hela ryggen var synlig.
Håret låg längs med, och skiftade när solljuset stötte emot det.
Jag tänkte tillbaka på kvällen från igår, och log lite för mig själv.
Det var så mycket känslor på en gång, men det hade aldrig känts så bra som det gjorde nu.
Jag la mig tätt intill Ellen, och andades in lukten av hennes hår. Här kunde jag ligga hela dagen.
Jag lyfta min arm och la den över henne, sedan började jag göra cirklar på hennes mage.
Hon suckade lite svagt, innan hon sakta vände sig om och kollade på mig med trötta ögon.
- Hello beautiful, sa jag och småskrattade lite åt hennes ansiktsuttryck.
- Oh, hello you sexy beast! Skrockade hon.
Båda började skratta lite smått.
- AAAAH, It's so hot in here! Sa hon när hon vant sig lite vid ljuset.
- Yeah, I know, you're almost to hot babe.
- Ha-ha, funny!
Jag kramade om henne, och hon började kyssa mig på halsen, samtidigt som hon började röra sina fingrar längs med min mage.
Hjärtat började rusa iväg, och jag kände hur kroppen nästan började darra lite.
Hon kollade upp på mig och log, sedan möttes våra läppar. Denna stund var lika perfekt som gårdagen, och jag kände ännu en gång hur jag bara ville ha mer.
Vi fortsatte att kyssas, och hon rullade över så hon låg på mig.
Sedan satte hon sig plötsligt upp.
- Gotta shower! Sa hon och reste sig upp för att dra på sig en T-shirt.
- Hey! Not fair! Not fair at all!
- Life is not fair my lover! Sa hon och skrattade.
Liams Perspektiv
Vi hade varit vakna i någon timme innan Ellen och Harry kom ner.
De så lite trötta ut i ögonen, men kroppsspråket visade motsatsen.
Det gick verkligen inte motstå kärleken mellan dem när de kollade på varandra.
Harry la armarna om Ellen och de gick tillsammans och satte sig vid bordet jämte oss andra.
- Good morning! Sa de båda glatt.
- Hola amigos! Sa Niall och överröstade oss andra, inget ovanligt denna dagen då.
Lisa skrattade och de kysste varandra.
Vi hade bestämt att vi idag först skulle gå ut lite, och kolla runt så vi hittade om vi ville gå ut. Sen lite senare skulle vi bowla.
Jag hade inte bowlat på jättelänge, så det skulle bli rent ut sagt förjävla roligt.
Vi började gå runt lite, och det första man la märke till var hur mycket backar det var, branta uppåt och nedåt.
De berättade också att man cyklade mycket när man bodde där.
Sen bodde Lisa nära skolan, så vi gick dit och kollade lite också. Att ett sånt litet samhäle kunde ha så mycket olika grejer ändå.
De hade stor badplats, TVÅ pizzerior, tre skolor, flera dagis, en videobutik, en sporthall, två fotbollsklubbar och massa annat roligt.
Det var en solig dag idag, och eftersom att vi hade mycket tid innan vi skulle till bowlinghallen drog vi till fotbollsplanen.
Lisa var inte så bra, så hon fick vara domare medans vi andra spelade.
Jag, Niall och Louis var i ena laget, medans Zayn, Ellen och Harry var i andra laget.
Niall och Louis var ju riktigt bra på fotboll, så an tyckte ju lite synd om dom, men Ellen förvånade mig verkligen, hon var riktigt duktigt.
Jag var målvakt i vårat lag, medans Zayn var målvakt för de andra.
Till en början spelade vi väldigt seriöst, och gjorde mycket mål. Men efter någon halvtimme blev det bara mer och mer lek.
Det slutade med att alla låg i en hög på gräset och kittlade varandra.
- Hahahah, I can't breathe! Guys! Skrek Lisa som hade hamnat underst.
Förlåt för ett kort kapitel, men mamma kom hem från sjukhuset idag, och jag vill hjälpa henne lite så hon inte måste göra allt själv, ska försöka hinna med ett längre imon.
Never Give up - del 26
Previous (Ellens Perspektiv):
Det första jag såg var "Miss your warm hugs and amazing kisses, can't wait to see you soon loverboy.. xx" Jag kände hur jag fick en klump i halsen. Jag bestämde mig för att att börja längt uppifrån för att se vad mer dom hade skrivit, och ju längre ner jag kom, desto värre blev det.
Jag la ifrån mig mobilen och la mig i fosterställning. Tårarna började rinna nedför mina kinder, varför har han inte sagt något om detta?
Just då hör jag hur dörren öppnas, och in kommer Harry.
Jag ville inte kolla på honom, utan ligger kvar.
Jag gör mitt bästa med att försöka hålla inne tårarna, jag lyckades en liten stund, men det var jobbigt.
- Ellen? Are you okay? Sa Harry oroligt och kramade om mig.
- Get of me Harry. Sa jag snyftandes.
- What? Sa han förvånat.
Jag tog bort hans armar som kramade om mig, och satte mig upp en bit ifrån honom.
- Babe, whats wrong? Sa han och rynkade pannan.
- Oh, and why would you care? Huh? You can get every girl in the world, and for a second I really thought you were loving me, but of course you don't! Why would you choose me, when you can have any girl you want! How dumb can I get.. Orden bara flög ur min mun, och Harry var i chock.
Han kollade frågande på mig.
- What are you saying? I love you, so much, what have I done to make you think I don't? Han hade höjt rösten nu, och lät nästan lite arg.
- Well, how about Jennie? Will she be your next little toy when you think I'm boring, and you'll leave me?
Han såg ut som att han skulle explodera, det var som att jag nästan inte vågade kolla på honom.
Han öppnade munnen flera gånger som om han skulle säga något, men det kom aldrig ut något.
Efter en liten stund i tystnad gick han raskt upp ur sägen, och tog en hårt grepp runtom min arm. Han tryckte upp mig på väggen och släppte min arm. Jag kollade på min bultande arm, det skulle defenitivt bli ett blåmärke.
Jag kollade upp och mötte hans blick, han spände käkarna och pressade mig mot väggen med sitt ansikte bara nägra få centimeter från mitt.
- Oh, so you've checked my phone, huh? Jennie? Are you kidding me? We were texting before, yes, but not since I met you! She has continued to text me, but I haven't texted her back. Why can't you understand that your'e the girl for me? I want you and nobody else, just understand that! Han spottade i mitt anikte när han sa det, och jag kände hur rädslan började sprida sig i kroppen.
Detta var på riktigt, detta var Harry Styles som visade hur han verkligen kände.
Ja, jag var lite rädd för honom just nu, men jag kunde inte ungå att tycka att han var väldigt sexig när han var arg.
Jag tryckte mig så nära väggen som det gick, och släppte inte ögonkontakten.
Helt utan förvarning trillade en tår nedför min kind.
Och från ingenstans mjuknade han till. Hans blick förändrades, nu såg han nästan lite chockad ut.
En tår trillade även nedför hans kind nu.
Han la sina händer på mina kinder.
- I'm, so sorry. Sa han.
Jag tog ett djupt andetag, vad skulle jag svara? Jag hade inget att säga, så jag var tyst istället.
Jag kollade ner i marken, jag kunde bara inte kolla på honom mer, förlåt? Var de det enda han hade att säga?
Jag suckade och fortsatte kolla ner i marken ett bra tag.
Tillslut kramade han om mig, en lång varm kram.
- Ellen, I love you, okay? You really are the kind of girl thats good for me. You've given me so much, and I just, I don't know, I love you too much maybe? But that only good, beacuse, I can't imagine a life without you, and I just cant handle myself when I see you sad. We just, we're made for eachother, and I don't want anybody else, I want you. Viskade han i mitt öra.
Jag kunde inte hjälpa det, jag blev helt knäsvag. De orden, fick mig att smälta.
Jag kollade upp på honom igen, och han log lite svagt mot mig.
- Let's just, forget this, okay? Sa han och torkade bort tårarna på mina kinder.
Jag kunde inte säga ett ord, och jag ville ha honom, bara honom, här och nu.
Jag slängde mig upp i hans famn och kramade om honom hårt. Han höll mig tätt intill sig, och gav lätta pussar på min nacke.
Jag drog mig ur kramen och kollade ännu en gång på honom, hans ögon hade mörknat lite och han bet sig i underläppen. Då släppte allt, jag skulle ha honom, och det skulle vara nu.
Jag tryckte mina läppar mot hans, och han besvarade kyssen.
Hans kyssar var lika friska som alltid och jag märkte att även han ville ha mer.
Vi fumlade runt i rummet och ramlade ner i sängen, en duns och jag låg underst.
Han avslutade kyssen och granskade mitt ansikte sedan log han och hans smilegropar gjorde bara att jag ville ha mer.
Jag lutade mig mot honom och gav honom en enkel men ömsesidig puss på munnen och han bet mig lätt på underläppen.
Han gav mig en menande blick och slängde sedan av sig tröjan och återgick till att kyssa mig, jag drog mina fingertoppar längs med hans mage samtidigt som han försökte trokla av mig tröjan men utan resultat.
Vi ändrade ställning så att han låg underst jag satte mig upp med benen runt hans midja och drog med mig honom upp så att vi satt upp, han drog enkelt av min tröja och började kyssa mig i nacken.
Dessa kyssar som på något sett var så djuriska men samtidigt så kärleksfulla fick mig att rysa.
Jag kunde inte vänta längre utan puttade lätt ner honom på sängen och han knäppte upp byxorna så att jag lätt kunde ta av dem och slängde bort mina egna i samma veva.
Jag ställde mig framför honom och han drog i min arm så att jag landade på honom, våra kroppar tillsammans var som ren magi.
Gnistor och blixtrar, hon rullade runt så att han kom över mig utan att avsluta vårann passionerade kyss.
Sedan trängde han in i mig, hårt men samtidigt försiktigt.
Kyssarna fortsatte och en takt uppkom, fram och tillbaka.
Det gick snabbare och jag kände hur fötterna domnade bort och jag var tvungen att ta ett fastare grepp i Harrys nacke.
Jag såg på honom att han var nära att komma och han ökade takten, jag förde handen längs med hans muskulösa rygg och klämde åt lite.
Snabbare och snabbare, jag kunde inte hålla det inne längre utan släppte.
Den underbara känslan, Harry fortsatte och kom strax efter.
Fötterna var fortfarande bort domnade och Harry kollade mig rätt in i ögonen som att han berörde min själ, sedan log han vilket gjorde att jag ännu en gång börja kyssa honom.
Han kysste mig snabbt och la sig sedan brevid mig, utmattad och med det där speciella leendet.
Ögonkontakten upphörde aldrig.
- I love you to Harry, sa jag med en darrande röst.
Han tog tag i min nacke och gjorde så att hans panna nuddade min och mer än så behövdes inte.
Han och jag, det räckte så.
Never Give up - del 25
Previous (Nialls Perspektiv):
Innan vi satte oss i bilen som skulle ta oss till flygplatsen loggade jag in på twitter. "Today is gonna be a long, but wonderful day!xx" och efter bara några sekunder hade jag flera tusen mentions som frågade vad jag skulle göra.
Jag log lite för mig själv och bestämde mig för att inte säga att vi skulle till Sverige, inte än, jag ville inte att det skulle vara massa folk på flygplatsen när vi kommer.
Ellens Perspektiv
Vi hade sån tur att det knappt var några fans överhuvudtaget på flygplatsen, vilket var väldigt, väldigt skönt.
Nu väntades det några timmars flygresa hem, fast det gjorde inget, då kan man passa på att sova lite.
Vi skulle alla åka hem till Lisas pappa, men sen ska jag hälsa på mina föräldrar också, jag har ju inte träffat dom på jättelänge.
- Babe.. Viskade Harry till mig när vi flygit någon halvtimme.
- Yes honey?
- I got a gift for you, and you'll get it tonight.. Viskade han till mig, och jag rös till lite, hans röst var så.. Vad ska man säga, sexig? Japp, defenitivt.
- Oh, really? Sa jag och log mot honom.
Han log tillbaka och gav mig en puss på näsan.
En sak jag verkligen hatade med att flyga var maten, fy sjutton vad äcklig den är! Det står att den är lagad av kockar, men till och med jag kan göra den bättre.
Efter vi fått maten tror jag att jag råkade somna till lite.
När jag sedan vaknade igen var det för att Harry puttade lite på mig.
- Honey, we're landing. Sa han, och lite sömnigt tof jag på mig bältet, hur kunde jag vara så trött hela tiden?
Vi hade den turen att våra väskor kom först ut på rullbandet, vilket var väldigt skönt, jag brukar ha lite otur att mina väskor antingen försvinner eller kommer allra sist.
Vi var påväg ut när en vakt kom och stoppade oss, vad nu då? Ville hans unge ha en autograf eller? Jag var väl inte på mitt bästa humör idag om man säger så, varför vet jag inte.
- Guys, the airport is packed with screaming girls, so we'll take the backdoor, follow me. Sa han.
Jahapp, var det inte det ena så var det ju det andra.
Det skulle inte ta så lång tid från flygplatsen till Lisa, som tur va. Men de andra var på väldigt bra humör och sjöng med i alla sånger som spelades på radion. Det var ganska härligt ändå, jag hade bra folk runtomkring mig och världens gulligaste pojkvän, ändå var det ingen bra dag idag.
"What makes you beautiful" började spelas på radion och de sjöng lite extra högt, och lite extra falskt.
Jag hade suttit vid mobilen hela tiden, och efter de sjungt klart låten kände jag hur någon tog den ifrån mig.
Jag kollade upp och såg Harry kolla på mig väldigt seriöst.
- Whats wrong? Hans blick trängde in i mina ögon.
- Nothing. Sa jag kortfattat.
- I can see something is wrong! Sa han lite högre.
- I'm just tired, okay? Can I please have my phone back?
- You've been sleeping all day Ellen, just tell me if something is wrong. Sa han och gav tillbaka telefonen.
Jag suckade lite och kollade sedan ut genom fönstret igen.
Louis perspektiv
Det var ett gulligt litet hus de hade, och det var kul att få träffa Lisas pappa igen, en härlig man det där!
Lisa och Niall fick sova i Lisas rum, i jättesängen, jag var lite avundsjuk faktiskt.
Harry och Ellen skulle få sova i ena gästrummet, medans jag, Liam och Zayn delade på ett rum med tre enkelsängar, det skulle nog gå bra.
Vi sov alla sju på övervåningen medans Lisas pappa fick flytta ner till soffan.
Jag och Cassandra hade hållt kontakten sen vi skiljdes åt vid sjukhuset, och tydligen skulle hon hem till Sverige om två dagar för att stanna här i två veckor, så vi skulle träffas. Jag hade tänkt på henne väldigt mycket sedan vi sist sågs.
Klockan var närmare 6 tiden på kvällen, och vi bestämde oss för att gå och duscha och ta det lugnt, och gå och lägga oss tidigt för den delen. Vi planerade att gå upp ganska tidigt också så vi fick hela dagen på oss att kolla runt lite.
Liam kunde några ackord på gitarr, och eftersom att Lisa hade en så lånade vi den och spelade lite.
Han visade även upp lite beatboxing skills medans Zayn rappade till.
Jag hade även med mig min dator, och när vi inte hade annat att göra bestämde vi oss för att göra en twitcam. Många undrade vart vi var, och frågade vart Niall och Harry var.
Vi berättade inget, utan svarade på lite andra frågor istället, och sjöng några låtar som de ville att vi skulle göra.
Ellens Perspektiv
Harry var sist in i duschen, men det kanske var bra, han duschar så länge så han hade nog tagit slut på allt varmvatten, det hade hänt förut!
Jag hade ingen ork att ta på mig kläder efter jag hade duschat så jag hade bara tagir på mig trosor, BH, och en oversize T-shirt, vilket funkade välfigt bra för mig.
Jag slängde mig i den nybäddade dubbelsängen, och höll nästan på att somna när jag hörde en mobil plinga till.
Leendes slängde jag mig för att ta upp min mobil, mitt humör var mycket bättre än innan, Harry fick mig alltid på bra humör på något märkligt sätt..
Vem var det nu som ville mig något då? Tänkte jag och tog upp min älskade mobil. Men där var inget sms. Vänta här nu, var det Harry som fick ett då?
Harry är väldigt noga med att ingen får kolla på hans mobil, inte ens Louis, och han har kod på den också.
Han brukade aldrig lämna sin mobil såhär, och utav ren nyfikenhet tog jag upp den och kollade vem det var ifrån iallafall, det var Gemma, och jag log lite för mig själv.
"Harry, mom is freaking out, you haven't recieved her calls, so please call her. xx". Vi hade ju lovat Anne att ringa när vi landade! Jag tänkte ge mig på ett försök att komma på koden till mobilen, men till min förvåning hade han ingen.
Jag svarade lite snappt på Gemmas sms,"I'll text her now, and call her later!xx".
Jag tänkte att jag bara skickar iväg ett sms nu till Anne, så fick harry ringa henne sen när han var tillbaka.
När jag var påväg att bläddra ner till "mom" som hon hette, stötte jag på ett annat namn i listan. Jennie Carlton.
Det var ett helt främmande namn för mig, och jag kunde bara inte låta bli att kolla in vad dom skrivit, kanske var det en kusin eller något? Men oj, så fel jag hade.
Det första jag såg var "Miss your warm hugs and amazing kisses, can't wait to see you soon loverboy.. xx" Jag kände hur jag fick en klump i halsen. Jag bestämde mig för att att börja längt uppifrån för att se vad mer dom hade skrivit, och ju längre ner jag kom, desto värre blev det.
Jag la ifrån mig mobilen och la mig i fosterställning. Tårarna började rinna nedför mina kinder, varför har han inte sagt något om detta?
Just då hör jag hur dörren öppnas, och in kommer Harry.
Never Give up - del 24
Previous (Ellens Perspektiv):
- Hello. Sa dom i kör, medans Niall fixade till sitt rufs till hår, och Lisa rättade till klänningen.
Vi andra kollade lite snabbt på varandra innan vi brast ut i ett gapskratt.
Dom kollade frågande på oss.
- So, what have you two done? Should I guess? Fick Harry fram mellan allt skratt.
Dom kolllade på varandra och började rodna så det stod härliga till.
- Well, let's go! Sa Anne.
Lisas Perspektiv
Jag ville bara sjunka genom jorden när Harry sa det, och jag slår vad om att Niall kände detsamma.
Vi åkte två bilar till reastaurangen, en körde Louis och en körde Anne.
Det tog en liten stund att åka dit, men det var värt det.
Vi gick in genom en stor dörr, och det var så vackert när man gick in.
Glovet var av trä, och de hade röda väggar och stolar i olika nyanser.
- Wow, it's beautiful in here! Fick jag fram.
- Yeah, it really is! Sa Ellen strax efter.
Vi blev ledda till ett stort bord som låg lite mer avlägset, och bort från allt folk.
De beställde som en stor buffè som de la längs med hela bordet, och jag skojar inte, det fanns allt. Pasta, potatis, kött, kyckling, skaldjur, sallader, frunkter, grönsaker och mycket mer gjorda på olika sätt.
Anne berättade mest om det hon upplevt när hon var bortrest, vilket var en hel del. Alla satt och lyssnade på allt hon hade och säga.
När hon berättat klart sa vi vad vi hade hittat på, sen ville hon ju höra allt om vad som hände mig, hon hade ju bara fått höra lite delar från Harry.
Jag berättade det jag kom ihåg från mitt perspektiv, sedan fick de andra berätta ur deras perspektiv.
Det var första gången jag fick höra historien så, och nu förstod jag verkligen hur illa det lät. Anne som satt jämte mig gav mig en lång kram.
- I'm glad we're all together and everything is fine now. Sa hon och log mot mig.
Vi hade ätit det mesta som fanns på bordet, och alla hade förvandlats till rullande köttbullar rent ut sagt.
- So, are you ready for the dessert? Frågade servitören och skrattade till lite, han såg nog att vi var ganska mätta.
- YES! Sa Niall entusiastiskt.
Såklart.
Jag gav han en puss på kinden.
Dom kom in med stora brickor fulla av glass, strössel, och alla möjliga sorters glasyrer.
- Oh my god. Fick Ellen fram när de ställt fram.
Vi åt alla, även fast vi egentligen inte orkade, det gick inte motstå, det gjorde verkligen inte det.
- Are we ready to go home boys and girls? Frågade Anne.
Vi nickade, det behövdes, vi var tvugna att gå och lägga oss så vi kom med flyget imon.
-
Jag hade så ont i magen sen igår, aldrig hade jag ätit så mycket mat i hela mitt liv!
Niall låg med ryggen mot mig, och jag började ge honom mjuka kyssar längs med ryggen, och upp mot skulderbladen och sedan i nacken. Han tog ett djupt andetag och suckade i sömnen.
Jag skrattade till lite och kramade sedan om hans bara överkropp.
Nialls Perspektiv
Jag kände hur någon kramade om mig bakifrån, och jag vände mig om och mötte Lisas blick.
Hon log stort, och det gjorde även jag.
Hon strök sin hand längs med magen, och jag var tvungen att anstränga mig för att inte börja skratta, det kittlades så! Jag la mina händer på hennes rumpa och drog henne intill mig, sedan möttes våra läppar i en perfekt kyss. Sedan låg vi bara och höll om varandra, såhär ville jag att varje morgon i framtiden skulle vara, även fast jag vet att det inte kommer bli så.
- Should we go down and get some food? Frågade Lisa.
- Sure. Sa jag och drog med henne nedför trappan.
- GOOD MOOOR... Längre hann jag inte innan jag förstod att ingen var vaken.
Lisa började fnittra lite åt mig.
Vi gick in och väckte de andra, och sist tog vi Harry och Ellen, nu var det dags för hämnd.
- I know the perfect idea.. Sa Lisa lite finurligt.
Hon berättade sin idè, och jag kan inte annat än säga att den var exemplarisk, den kommer skrämma livet ur dem.
Vi gick in i garaget och hämtade det vi behövde innan vi gick in för att verkställa våran plan.
In gick vi, men små haloween masker som vi hittat i garaget, och en motorsåg. Detta skulle bli kul.
Vi räknade ner, och sen startade jag motorsågen och började skrika.
- AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAHHHHHHH, DIIIIIIIIIIIIEEEEEEEEEE!
Ellen och Harry satte sig käppraka i sängen samtidigt och skrek så det bara stod härliga till, de såg verkligen vettskrämda ut.
Jag stängde av motorsågen och både jag och Lisa började skratta som bara den, men de andra två såg däremot inte allt för glada ut.
- Sooooooorry! Sa Lisa.
- Thats mean! You know I hate chainsaws! Sa Ellen.
- Revenge is revenge my friends! Sa jag och de andra började skratta nu också.
Vi åt och gjorde iordning oss, vi hade inte så bråttom.
Innan vi satte oss i bilen som skulle ta oss till flygplatsen loggade jag in på twitter. "Today is gonna be a long, but wonderful day!xx" och efter bara några sekunder hade jag flera tusen mentions som frågade vad jag skulle göra.
Jag log lite för mig själv och bestämde mig för att inte säga att vi skulle till Sverige, inte än, jag ville inte att det skulle vara massa folk på flygplatsen när vi kommer.
Förlåt så mycket för dålig uppdatering och grejer, men nu är jag back on track och har ideèr till iallafall 5 kapitel till! Sen får vi se vad som händer, kommentera gärna vad ni vill ska hända och om ni har egna ideèr så att säga.
Never Give up - del 23
Previous (Nialls Perspektiv):
- Wow. Fick jag fram och hon började skratta åt mig.
- What? Sa hon.
- You know, you really can sing.
- Yeah, maybe, but compare to you I sing like a crow!
- Think our child, he or she will be a materpiece! A beautiful little singer! Sa jag lite skämtsamt.
Hon skrattade till lite.
- Hello lovebirds! Hörde vi Harry säga medans han klev in genom dörren.
- Hello there!
- Come down just a little bit, we have to tell you something! Sa han och började gå nedåt igen.
Vad var det nu då?
Vi gick hand i hand nedför trappan, och in mot vardagsrummet där de andra satt.
- Okay, what did you want? Frågade Lisa.
- We thought, it's our last night home for a week, and now that mom is home maybe we could go out and eat somewhere? Frågade Harry.
- Sounds great! When?
- Ehm, we have to leave the house in three hours! Sa Zayn.
- Sounds fun!
Vi gick upp och fortsatte spela sen igen, vi hade ju inte direkt bråttom.
Vi satt och spelade ganska länge, och när Lisa gick för att göra iordning sig satt jag fortfarande och spelade.
- Honeeeeeey!
- Yes, what? Frågade jag.
- Can you come in with my dress, it's in the wardrobe, the beige one!
- Okay, I'm coming, I'm coming..
Som tur var hängde den längst fram. Den var tajt och lite halvlång, med långa armar.
Jag började gå med klänningen mot badrummet, och när jag kommer in står Lisa framför spegeln, bara i underkläder och lockar håret.
- Oh, thank you! Sa hon och räckte fram handen för att ta klänningen.
- No, if u want the dress you have to give me something! Sa jag lekfullt.
Hon log mot mig.
- Put the dress on the floor.
Jag gjorde som hon sa, och la ner den på golvet utan att släppa ögonkontakten.
- Good.
Hon gick sakta mot mig, och snart var våra huvuden bara millimeter ifrån varandra.
Men hon stannade där och började le, jag la mina händer runt hennes midja och hon la sina händer runt min nacke, jag rös till lite.
Sedan kysste hon mig, hela situatuinen var helt underbar, det kändes som att det bara var hon och jag i hela välrden, inga bekymmer, bara lycka.
Hennes händer började vandra sig nedåt, nedför bröstkorgen och hon började dra av mig min tröja.
Jag lyfte upp henne i famnen och började bära henne in mot sängen. Jag la ner henne på sängen och mötte hennes blick, hon fnittrade lite och bet sig i läppen.
Vi rullade runt där i dubbelsängen, ooch det var kyssar överallt. Hjärtat bankade så jag trodde det skulle åka ur bröstet på mig, hon hamnade över mig och sakta rörde hennes händer sig nedåt, och jag andades tungt. Jag önskade att detta ögonblick kunde vara förevigt.
Ellens Perspektiv
Herregud, vart är de? Vi måste åka om 10 min, och vi har inte hört något från dem, de har varit borta ända sen vi sa att vi skulle ut och äta ikväll.
- I'm going up to get them! Ropade jag till de andra medans jag sprand uppför trappan. Dörren var stängd, men jag hörde rösten inifrån.
-I love you. Yeah, but I love you more! No, you can't, i LOVE YOU THE MOST!
Jag skrattade lite för mig själv och öppnade sedan dörren, vilket jag nog inte skulle gjort. Där låg dom i sängen, ganska, eh, lättklädda om man säger så, och jag förstod nu varför vi inte hört av dom. Jag gick snabbt ut igen och började gapflabba när jag stängt dörren igen. Det var inte en syn som man fick se varje dag inte!
- Ellen! What are you doing?! Hörde jag Lisa säga upprört och Niall skrattade till.
- Sorry, but we're leving in 15 minutes! Sa jag mellan skrattattackerna.
- NIALL! SHIT! OMG, OMG, OMG!
Skrattandes gick jag nedför trappan igen, och när jag kom till köket igen såg jag fem presoner sitta och stirra frågande på mig.
- Ehrm, I think I know why we dind't hear something from them! You know.. Sa jag och började skratta igen.
Louis var snabbtänkt och fattade vad jag menade före alla andra.
- OH GOD. Sa han lite skämtsamt, och de andra förstod nu också.
13 min senare hör vi fotsteg i trappan, pch snabbt sår det, snart står dom i dörröppningen.
- Hello. Sa dom i kör, medans Niall fixade till sitt rufs till hår, och Lisa rättade till klänningen.
Vi andra kollade lite snabbt på varandra innan vi brast ut i ett gapskratt.
Dom kollade frågande på oss.
- So, what have you two done? Should I guess? Fick Harry fram mellan allt skratt.
Dom kolllade på varandra och började rodna så det stod härliga till.
- Well, let's go! Sa Anne.
